Vita tänder

Plocka upp era anteckningsblock, här kommer lite konsumentråd.

Har alltid fascinerats av reklam för gojs som gör tänder vita. På samma sätt jag gillar tvätt- och diskmedel som mirakelmässigt gör tvätt/disk skinande rent. Lite verklighetsfrånvänt.

Men det var rea på nåt whitening-tjafs på ICA och jag hade slut på tandkrämen från Brasilien. Köpte.

Resultat.
Vithet: nope. Absolut ingen skillnad.
Smak: underbar!

Slutsats. Inköp väl värt smaken. Men inte så mycket mer.

Hetta, bibliotek

Det är sommarens typ varmaste dag, jag sitter ensam i biblioteket. Jo, bibliotekarien också. Party!

Svaren undflyr även här.

Imorgon börjar 7 dagar av ICA.

Gardinerna neddragna i typ två veckor till. Man överlever den träligaste dag, verkar det som. Gud, allt är ditt fel! (Utom det som är mitt, och/eller andras.) (Täckte jag in allt där nu?)

Får se om en Magnum Mandel ändrar något. Boo ya, mina tre läsare, ni borde också göra nåt vettigare än att bläddra meningslösa bloggar.

Refiner's fire II

Lyssnar på Refiner's fire igen.

Men det är så himla svårt. Ready to do your will.
Och att vilja choose to be holy. Ja, man försöker välja. Och misslyckas ständigt.

Jo. Jag jag vet att "här verkligen är fråga om Guds nåd, som ni skall stå fasta i" (1 Pet 5:12). Men det gör det inte lättare att strida mot sig själv.

Långt om länge

Går inte så snabbt här. Eller frekvent. Problemet illustreras i Skype. Chattat precis med min käraste i Australien. Där är det morgon. Han har nyss vaknat. Chattat precis med vän i Paraguay. Hon skulle just lägga sig. Men i Sverige är klockan snart halv tre, och jag är vaken genom alla tidzoner.

Credit where credit is due

Grillade en flintastek, slog på LOTR, åt, njöt, första skivan av första delen.
Pappa kommer in, säger till mamma: "Efter att Pia varit lite nere tittar hon på LOTR för att komma igång igen."

Ibland vet ens nära och kära mer om en än vad man ger dem credit för.

Kändisar

Vilken rolig video! Man ska väl ha levt en bit under 80-talet för att känna igen folk, men Mike J verkar haft lite distans på den tiden. Och lyssna in hans väna röst på slutet!

Lammet tystnar

Var tvungen att ta ett bildbevis på att hunden faktiskt är ganska likt ett lamm. Svårt att ibland särskilja honom från fårfällen han sover på. (Och ja, i min lägenhet har hunden annekterat fåtöljen, katten har annekterat sängen, och själv bor jag vid datorbordet.)

"Svensk sommar"

Gick ut en kort sväng med hunden och katten. Det har regnat oavbrutet i två dagar. Det regnar fortfarande, utan tecken på att det nånsin ska ta slut. Tre tjejer på en segway och med ett paraply åker förbi. En av dem hojtar till mig: "Svensk sommar, va?"

Kan inte annat än instämma. Svensk sommar.

Förödmjukelser

I vårt hus är vi inte främmande för att förödmjuka djur. Som nu när lilla damphunden skulle bli av med vinterpälsen. Han gick runt i lejonman en vecka. Nu ser stackaren ut som ett lamm. Och spelar ingen roll vilket djur han ser ut som, det är lika vansinnigt roligt varje gång. Ibland berättar pappa om första och sista gången hunden sjöng. Nån spelade på såg på tv, och hunden, tagen av situationens allvar och musikens kraft, började yla ikapp med sågen. Pappa blev så förvånad att han började skratta högt. Hunden såg på honom med sårad min och sjöng aldrig mer.

Och ikväll dampar sig hunden vid min stol igen, och vill ha mat, vill ut, vill ha uppmärksamhet, trots att han fått lite av allt redan. Djur alltså. Katten jamar också, den vet inte om den vill ut eller in, för inne vill den inte vara och ute regnar det. Och jag lider av otålighet och lättretlighet ikväll. Så därför jag som en riktig internetunge ska, och projicerar på nån helt oskyldig.

Varsågod. En hund i lejonkläder:

Sommar, eller nåt

Nu är det skriva som gäller. Så snabbt och så mycket som möjligt. Arbetsivern skyms av längtan till en annan tidszon. Who knew att det var så här allvarligt att hitta kärleken? Hur ska man liksom tänka på nåt annat?

Ibland tänker man på annat, ändå, och just nu har jag upptäckt kommunistiska, eller kanske nästan anarkistiska, stråk vad gäller upphovsrätt. Men jag hinner inte tänka igenom det. Kanske tycker jag egentligen inte alls det jag tror mig tycka. Mest är jag förvånad över hur revolutionär jag plötsligt känner mig. Och då menar jag inte ens direkt politiskt, utan mer övergripande filosofiskt/teologiskt.

Red ut det där, den som kan. Jag flippar ur om nätterna.

Gratis kramar

Var ett tag sen, märker jag. Sitter och nattsuddar igen. Tittar på Kandee Johnson. Hon känns som min vän. (Jag kanske borde ta mig ut mer?)

Klämde fingret på jobbet idag. Kundkorgar är livsfarliga, särskilt när kunderna staplar dem i fel ställning. Skärpning, folks. Jag vill ha mina fingrar kvar! Konsten är att ha ont utan att skrika, och bara se ut som business as usual. Sen springer man upp i lunchrummet och önskar att man ens blödde lite, så att folk såg att man hade ont.

(Jag överlevde. Igen.)

Men det var inte det jag skulle säga. Nostalgitripp till 2007. Det var helt galet och helt underbart.

Nattsudd

Deadlines gör mig till en bitch. Så illa är det. Och nu är inte deadlinen direkt dödlig, det finns en rimlig chans att jag hinner. Har för mig att jag skrev den där andra boken på två månader, och då var det ändå 120 sidor fler än detta. Nu har jag 30 sidor och drygt tre veckor kvar. Men en självömkande bitch ändå. Inte smickrande. Som tur var har jag ont i knät, så jag har nåt reellt att klaga på.

Plus att klockan är över ett, jag är jättetrött, och har överdoserat på citronmaränggräddjordugbbsbakverk och kaffe.

(Nä, inga riktiga problem, knät till trots. Jag SKA växa upp. Snart.)

Ahem

Ja, ibland undslipper det ett uttryck för verkliga känslor. "Bajs, bajs, bajs" är så nära mitt riktiga jag som den här bloggen nånsin kommer. Det mesta andra lindar jag i lager på lager av försköning eller dämpande material.

Nu har i alla fall ventilationen kommit igång, dörrar har öppnats och det går både att andas och tänka i biblioteket. Sen kan man välja att dampa bort sin tid ändå. Hurra för sommaren!

Blah

Kom till skolan, en halvtimme för tidigt, satt en stund i det syrebefriade biblioteket, gick upp för att hitta föreläsningen. There is none. Bajs. Bajs. Bajs.

Nåja. Ska väl överleva, bara jag går ut och andas var tredje minut.

No air

Kom till skolan för första gången på ett tag, en halvtimme för tidigt. Morgonljuset lurar. Satte mig i biblioteket. Håller på att kvävas. Det här stället är fullkomligt renons på luft! Finns lite CO2 och ganska mycket damm, resten är värme och vakuum. Här går ju inte att plugga. Jag är okoncentrerad redan innan jag plockat upp böckerna. Se en video istället.

Ont i knät har jag också. Åkte inlines. I samma backe som pappa cyklade med hunden. Det var lite oklart vem som skulle svänga vart. Så jag väjde för pappa-cykel-hun och hade en close encounter med gruset i ett dike. Känns lite som att jag lämnade vänster knäskål i en liten blodig pöl där. Men så allvarligt var det kanske inte. Mest fiskar jag efter sympati. (Men uppskrapat är det, blodspillan galore!)