Miley Cyrus

Så lågt har jag sjunkit. Jag lyssnar på Miley Cyrus. Och avundas hennes mörka, lite raspiga röst. Hade hon haft en pipig tonårsblondins röst hade jag inte brytt mig. Nu kan jag, jag upprepar, kan jag inte avfärda henne.

Dagens outcome: Beställt bussbiljett. Lärt systersonen att låta som en arapapegoja. Han kan nu låta som en katt (maau), en hund (uv-uv), en mus (pip-pip), en svensk fågel (titityy) och en ara (argh-argh-argh).

Dagens ara (by Daniel, så klart):

..och ut.

Nej, den här dagen har "mäh" stämplat i pannan. Det är sol. Sol är bra. Det är tydligen även valborg. Jag gillar valborg. Jag brukar alltid sno en bil och dra ut för att titta på eld själv. Nåt med ljuset den 30 april, nåt med förväntan på vår och sommar och studenter, och nåt med att det inte är jul eller midsommar och antiklimax. Det är bara en liten högtid. Men det är "mäh", för hjärnan funkar inte och jag har gett upp på vanlig vardag, och den ovanliga vardagen är "mäh", eftersom jag inte får fatt i motivation eller disciplin att göra nåt.

(Utöver det är det bra, i förhållande till mycket annat. Jag lever och har livets nödvändigheter, och som pappa nyss sa, när jag glömde hämta min syster som tappat bort sin mobil så att hon fick vänta en halvtimme utomhus, "det är så där när man är kär".)

Så, in honor of dåliga dagar i kombination med tacksamhet för det som ändå är bra, Jonathan Johansson med Aldrig ensam.

Och så andas vi in...

Det är sådär att komma hem igen, med allt som ska tas tag i. Men det är rätt skönt också, ur andra aspekter, inte minst den som säger att man inte kan vara ute och semestra sönder sig själv i tid och evighet. Vi landade på Arlanda igår kväll, efter en halvdag i Paris med Eiffeltornet och svindyr turistmat checkade från listan. Själv har jag redan hunnit en sväng till biblioteket, men minns fortfarande inte vad min uppsats handlade om. Nåt i Bibeln? Vid lunchtid hade jag lite energi i kroppen (featuring mellanpommes och 8kr-glass från McDöden). Men nu är jag okoncentrerad och disträ, minns inte vad jag ska till Kenya att göra om två veckor, har en resväska med smutsbyk att reda ut, bilder att sortera och en bussbiljett till Mjölby att boka. Men jag stirrar på skärmen och fungerar bara tillräckligt för att knappa in http://icanhascheezburger.com/. Det kanske är svinpesten som angripit hjärnan?

Meanwhile en bild från Toatoa Beach.

Sao Paulo

Kära vänner, resan lider mot sitt slut. Om ni glömt mig är det okej. Det är rätt skönt att ha hamnat i radioskugga ett tag, och inse att internet inte är allt. Här har varit fantastiskt, vad annars. Imorgon måndag börjar resan hem. Ser inte fram mot det - lite väl många åtaganden och dylikt. Jag är inte ett fan av åtaganden. Utöver allt annat fick vi bud om att farmor flyttat hem. Det är inte optimalt att sitta på buss när man får veta sånt. Men det hör jordelivet till, och farmor har det bra nu.

Ta hand om er och så hörs vi, om jag bestämmer mig för att fortsätta vara uppkopplad i Sverige. Bejos.

Porto Seguro

Har sitter man i varmen och fukten, just idag regnar det, vilket inte gor sa mycket. Det ar glassigt varre anda. Bra mat skont sallskap, palmer och strand ibland, och 1500 km i bil blev det ocksa.

Till och med nar det inte finns nat att gora ar det skont. Det var lange sen jag hade tid att ha trakigt. Alles in alles, allt val i kungariket, jag och Daniel har det bra. Ar ni avundsjuka kan jag inte hjalpa det. Buss o kran!

Até logo

Strax flyger jag och prinsen av Östergötland till Brasilien. Expect to hear nothing, men kanske hinner jag hälsa lite. Får se. Övriga frågor hänvisas till Tarras W vid hovet.

Puss och kram.

(Inom parentes)

(Det kanske inte har framkommit alldeles klart, så bäst att förklara innan ryktena berättar mer än vad jag gjort. Jag skulle till Brasilien med min kompis Daniel, tre veckor i april, för fun and games och hälsa på vänner. Vi ändrade det. Jag ska nu till Brasilien med min pojkvän Daniel, för fun and games och besök hos vänner, i tre veckor. På måndag åker vi. Vill man träffa Daniel så får man komma till kyrkan på söndag. För att dra till med en underdrift à la Koivula, så kan jag drista mig till att säga att, ja, jag är hyfsat nöjd med sakernas tillstånd just nu.)

Självinsikt 2

Åkte till skolan i detta underbara vårljus, fortfarande helt bortkollrad efter fem timmars sömn. Drömde att jag satt i ett träd, med ett krampaktigt tag runt trädstammen och skulle sitta still för att en rar liten fågel skulle våga komma närmare. Vaknade med nacke stel som ett järnspett och ungefär lika behaglig som att ha huvudet som förlängning på en träpåle. Men det är en bisak. Satt och tänkte, på tuben mellan St Eriksplan och Brommplan. Eller om det var treans buss mellan Karolinska och St Eriksplan. Solen sken i alla fall. Tänkte på hur jag är en slags WAG nu. Inte till en fotbollsspelare, det vor mig fjärran. Men väl missionär. Och den uppenbara kopplingen jag gjorde var till en annan av mina look-a-likes, drottningen av alla WAGs ever, Victoria Beckham. Ja, sannerligen. Hon blev också känd för nåt halvobskyrt för några år sen, och landade sedan Becks, som gjorde henne känd för att hon nu kunde arbeta heltid med att se snygg ut. Barn, min framtid är gjord. Om ni vill börja kalla mig Victoria, antingen med svagt överklassuttal eller brittisk lågklass, så är det fine by me.

Lördagsnöje

Prinsen av Östergötland kommer på audiens redan på lördag. Jag förväntar mig att han tar med sig hjärtat då. Den här sortens okoncentrerade liv kan ju inte fortsätta i all oändlighet.

Sitter och kollar upp busstider i Brasilien. Går inte att sova. Rent fysiskt, ja. Kroppen till och med kräver det. Men hjärnan vill inte. Så här är det alltid. Vägra sova innan stora förändringar och resor. Ett smart sätt att vila upp sig på. Not.

00.45

Tänkte skriva några rader till på uppsatsen. Men det är ta mig sjutton helt omöjligt. Seg deg i huvudet, och fokus... nog är jag fokuserad, men inte på social identitet i Heb 11. Jag vet vad jag ska skriva. Men gör det inte.

Kan man inte ge sig själv stryk?

Äh. Bäst att gå och sova istället.

Communion Express

Delade nattvard idag, till några äldre damer med begränsad möjlighet att ta sig till kyrkan. Åkte dit på trampisen och med silverskålarna i ryggan. Smått märklig känsla. Väldigt fint, och ödmjukande att få göra såna saker. Och höra damerna berätta om liv som varit så annorlunda mot mitt. Och se att man ändå har så mycket gemensamt.

Sen shoppade jag loss, denna förhatliga aktivitet. Nu är jag i alla fall klar, så när som på godis och ett par skor. Om jag hatar att shoppa, så hatar jag att shoppa skor nåt vedervärdigt. Det blir alltid fel. Men ja ja. Sluta klaga och var nöjd med att kunna köpa det nödvändiga och lite till. (Särskilt det gamla presentkortet på en lax kom väl till pass. Score.)

Drack chailatte på Wayne's. "Chai" kanske vi ska säga. Det var sirap med varm mjölk. Så äckligt, och så 29 kr. Borde det inte vara riktigt te i den? Så underbart att få kaffe snart!

(Har jag blekt håret? Låter jag som en fjortis? Re-itererar jag mitt dagliga shoppingintag?)

Moppe

Vi har en nyligen införskaffad trampmoppe från 70-talet i garaget. Den är kräksbeige. Och alldeles strax ska jag bege mig ut i vårsolen och göra Väsbys gångvägar farligare. Den åker inte så fort och jag är osäker på om den kommer att orka uppför backen till bron över E4:an. Men åkas ska det.

Märks det att skrivfrekvensen avtagit lite? Märkligt.