Självinsikt 2

Åkte till skolan i detta underbara vårljus, fortfarande helt bortkollrad efter fem timmars sömn. Drömde att jag satt i ett träd, med ett krampaktigt tag runt trädstammen och skulle sitta still för att en rar liten fågel skulle våga komma närmare. Vaknade med nacke stel som ett järnspett och ungefär lika behaglig som att ha huvudet som förlängning på en träpåle. Men det är en bisak. Satt och tänkte, på tuben mellan St Eriksplan och Brommplan. Eller om det var treans buss mellan Karolinska och St Eriksplan. Solen sken i alla fall. Tänkte på hur jag är en slags WAG nu. Inte till en fotbollsspelare, det vor mig fjärran. Men väl missionär. Och den uppenbara kopplingen jag gjorde var till en annan av mina look-a-likes, drottningen av alla WAGs ever, Victoria Beckham. Ja, sannerligen. Hon blev också känd för nåt halvobskyrt för några år sen, och landade sedan Becks, som gjorde henne känd för att hon nu kunde arbeta heltid med att se snygg ut. Barn, min framtid är gjord. Om ni vill börja kalla mig Victoria, antingen med svagt överklassuttal eller brittisk lågklass, så är det fine by me.