Kladdig kaka

Det är typ sent, känns alltid senare efter åtta timmar på jobbet. Eller nio, som jag hävdade först. Men mellan 11 och 19 finns det inte fler än åtta, oavsett hur lång de känns. Det är väl det enda konstanta i livet, att tiden man jobbar alltid känns längre än den tid man får betalt för. Sen såg jag och päronen en rulle (skiva?), The Visitor. Mycket fin. Men dessa avsked. Jag vet inte riktigt varför jag upplever allergiska besvär när jag ser avsked på film just nu. Måste vara snön.

För att tröstäta lite tog jag det sista av kladdkakan, som började bli lite skönt kolaseg i kanterna, och dränkte den i ovispad grädde. Helt fantastiskt! Ser ni? Mumma.