Svanar

Såg en sångsvan flyga över E4:an häromhelgen. Jag är ett stort fan av sångsvanar. En ensam svan, med halsen utsträckt, ett tecken i skyn. Svanar är alltid tecken. För vad vet man oftast först efteråt, om man inte har en särskild gåva för det. Vilket jag nu inte har.

Igår, vid 22-tiden om kvällen, på Karlbergs station, där jag om kvällarna alltid ser nordväst, för oavsett årstid så flammar där alltid fantastiska färger. Men denna kväll, i väntan på tåget, med blicken åt nordväst och tanken ännu längre bort såg jag något mot det blålila. Och det kom närmare, och det var fem svanar i en perfekt plogformation på väg västerut. Som sagt, jag tyder inte tecken i skyn, men en hälsning var det i alla fall. Från Gud, helt klart. Vem annars.